Varukorg

PÅSKKAMPANJ – REA på gummibåtar & elmotorer

Snabb frakt från 49:- Superenkel prisgaranti Beställ innan 12:30 för utleverans samma dag

Syntetiska fiber i tampar – en utförlig guide

Syntetiska fibrer, tampar och modernt tågvirke – har revolutionerat båtlivet och seglingen genom att erbjuda en rad fördelar jämfört med traditionella naturliga fibrer som man använde förr i tiden – som hampa och lin. Sedan upptäckten att syntetiska fibrer kunde framställas från råolja har utvecklingen av dessa material accelererat, och idag används de i stor utsträckning ombord på segelbåtar och även motorbåtar för massor av olika ändamål. I den här guiden går vi igenom de olika fibrerna.

Fallinor med kärna av dyneema på segelbåt
Tampar med kärna av Dyneema – perfekt till segelbåtens fallinor

Introduktion och historia

Syntetiska rep och tampar tillverkas i en mängd olika material – var och en med sina unika egenskaper och användningsområden. Några av de mest kända syntetiska fibrerna inkluderar polyester eller polyamid (brukar även kallas Nylon som egentligen från början var ett varumärke), UHMWPE (betyder Ultra-High Molecular Weight Polyethylene – med välkända varumärken såsom Dyneema och Spectra) och aramider (med varumärkena Kevlar och Technora). Dessa material har utvecklats för att uppfylla specifika egenskaper som man vill åt – i olika syften – såsom hög brottstyrka, hög eller låg töjning, värme- (från friktion) och UV-resistens, samt slitstyrka.

Syntetiska fibrer har kommit långt sedan de första upptäckterna och innovationerna inom området. Redan 1938 upptäckte DuPont nylon, den första syntetiska polyamidfibern. Sedan dess har flera syntetiska material utvecklats och förfinats, inklusive polyester (utvecklat 1941) och Dyneema (patentsökt av DSM 1979).

Tampar av hampa syns nästan bara på gamla segelfartyg nuförtiden

Dessa framsteg har lett till en mängd olika syntetiska fibrer som används för rep och tampar. Den första generationen av syntetiska fibrer inkluderar polyester och polyamid, som fortfarande är vanligt förekommande i reptillverkning. Den andra generationen som är lite mer högpresterande fibrer härstammar från dessa. LCP (med varumärket Vectran) kommer från polyester och olika aramidfibrer (t.ex. Kevlar, Twaron och Technora) tillverkas från polyester eller polyamid. Den senaste generationen av fibrer innefattar UHMWPE (Dyneema, Spectra) och PBO (Zylon).

De viktigaste skillnaderna mellan dessa fibrer är brottsstyrka, slitstyrka, värme- och UV-resistens samt töjning. Genom att förstå dessa skillnader kan du göra välgrundade val när det gäller att välja rep för dina specifika behov.

Köpa istället för att läsa?

Söker du tampar för segling har du kommit rätt. Vi har ett enormt sortiment av alla de slag!

  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Lyon, Haytex HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, grå/vit/svart

    från 14,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Lyon, Haytex HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, turkos/vit/svart

    från 14,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Titanic, polyester HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, vit/grå

    från 9,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Titanic, polyester HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, vit/röd

    från 9,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Lyon, Haytex HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, röd/vit/svart

    från 14,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Titanic, polyester HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, vit/blå

    från 9,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Titanic, polyester HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, vit/grön

    från 9,99 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Atlanta, Dyneema SK78-kärna, 32-flätat polyester-hölje, marinblå/röd

    från 40 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Lyon, Haytex HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, gul/vit/svart

    från 10 kr
  • Tågvirke på löpmeter Regatta Ropes Lyon, Haytex HT-kärna, 32-flätat polyester-hölje, grön/vit/svart

    från 14,99 kr

Tekniska egenskaper

Syntetiska linor, rep och tampar innehar ganska olika tekniska egenskaper i de olika fibrer de är tillverkade av – och därför fungerar det på olika sätt. Här är några nyckelfaktorer och aspekter som gör skillnad.

Tampar kommer i miljarder former, färger och med olika egenskaper

Styrka och hållbarhet

Syntetiska rep har olika styrka och hållbarhet beroende på vilket material och konstruktion de är gjorda av. Generellt har högpresterande fibrer som Dyneema och Vectran högre styrka och hållbarhet jämfört med traditionella syntetiska fibrer som polyester och polyamid. Man skall verkligen konstatera här att det nästan inte går att lyckas dra av en modern tamp – även om den är tillverkad av en billigare fiber som polyester – genom att hissa segel och segla ens i hård vind, och även om linan inte är så grov. Du får nästan hänga upp båten i tampen för att få av den. Det som istället kommer att gå sönder är din knop, ditt schackel eller något annat. Det är en sanning att alla segelbåtar seglar runt med rejält överdimensionerade tampar – utifrån ett styrkeperspektiv.

Elasticitet och töjning

Vissa syntetiska rep är mer elastiska än andra, vilket kan vara viktigt beroende på användningen. När det kommer till exempelvis förtöjningslinor är hög töjning en fördel medan det i andra fall kan vara mindre önskvärt som för fallinor där du vill ha så låg töjning som möjligt. Det gör att Nylon och Polyester är perfekta som förtöjningslinor (hög töjning och hög styrka) medan en tamp med kärna av Dyneema som inte alls töjer sig särskilt mycket är perfekt till storfall.

UV- och värmemotstånd

Syntetiska rep har varierande grad av motstånd mot solen – dvs mot UV-strålning och värme. Polyester och Dyneema har generellt bra UV-motstånd medan andra material som Vectran och PBO behöver skyddas med ett hölje för att motstå UV-strålning. Det vet såklart reptillverkarna och därför är antingen fibrerna skyddade av just ett hölje, eller också har de UV-behandlats.

Vattenabsorption

Vissa syntetiska material absorberar vatten vilket kan påverka tampens egenskaper. Till exempel absorberar polyamid (Nylon) vatten, vilket ökar dess töjning och minskar dess styrka. Det gör att du skall undvika ”tamp i vattnet” när du förtöjer med linor av Nylon – vilket såklart inte fungerar när det regnar. Å andra sidan får du fantastisk ryckdämpning i blött väder eftersom nylontampen töjer sig lika mycket som en ryckdämpare när det är blött. Dyneema, å andra sidan, absorberar inte vatten alls och behåller sina egenskaper även när det är vått.

Flytegenskaper

En del syntetiska rep flyter på vatten, vilket kan vara fördelaktigt i vissa situationer – till exempel om du använder en tamp som draglina för att åka vattenskidor. Polypropylen är ett exempel på ett syntetiskt material som flyter, medan polyester och polyamid sjunker.

Krypning (eller ”Creep”)

Syntetiska fibrer reagerar olika på långvarig statisk belastning. Vissa fibrer, som Dyneema, kan drabbas av krypning när de sitter ansatta under lång tid vilket innebär att de långsamt sträcks ut över tid och till sist förlorar sin funktion och går av. Krypning är störst i varma klimat där repen är tungt belastade. Har du alltså ett akterstag av Dyneema kan det vara en bra idé att släppa på spänningen när du lämnar båten. Vectran och den senaste varianten av Dyneema, DM20, är exempel på material som inte drabbas av krypning i samma utsträckning och är därför mer lämpliga för användning i stående rigg som till exempel akterstag (och då är det mindre viktigt att tänka på spänningen – även om du såklart skall släppa ändå för att vila resten av riggen).

Det är framförallt vid fortgående belastning som krypning är ett problem. När du väljer syntetiska rep för stående rigg är det alltså viktigt att ta hänsyn till materialets krypningsbeteende för att säkerställa att det behåller sin funktion över tid och inte riskerar att gå av eller tappa sin form.

Olika typer av fibrer som används i syntetiska tampar

Syntetiska rep och tampar finns i en rad olika material, och varje fiber har sina egna unika egenskaper som gör dem lämpliga för specifika användningsområden. Här är en översikt över några av de vanligaste fibrerna som används i syntetiska tampar.

Polyamid (Nylon)

Nylon är en stark, smidig fiber med ganska mycket töjning, sjunker i vatten och har bra UV-beständighet. Det absorberar också vatten, vilket ökar dess töjning och minskar dess styrka. Dess höga töjning gör att polyamid främst används för förtöjningslinor. Nylon sträcker sig – lite beroende på hur tampen flätats – mellan 14-16% när den är torr, och upp till 30% när den är våt.

Polyester

Polyester är ett vanligt fiber som används i tampar på grund av dess mångsidighet och prisvärdhet. Det har en relativt hög töjning (10-16% lite beroende på flätning och konstruktion) och står emot solljus, fukt och angrepp av bakterier och mögel. Det är också därför Polyester är den absolut vanligaste fibern i tampar. Alla våra finaste förtöjningslinor är tillverkade i Polyester, och de seglingstampar såsom skotlinor och fallinor som rekommenderas för dig som är fritidsseglare är tillverkade i Polyester. Töjningen i förtöjningslinorna är helt enkelt fullt tillräcklig, och å andra sidan är töjningen i seglingstamparna inte alltför störande. I gengäld får du prisvärda, snygga och sköna tampar för händerna.

Polypropen

Polypropen – eller Polypropylen som den också kallas – är en syntetisk fiber med måttlig slitagebeständighet och låg hållbarhet. Den är billig att tillverka men inte lika stark som polyamid eller polyester. Den används främst för förtöjningslinor och som lättviktsfyllning i repkärnor.

UHMWPE (Dyneema och Spectra)

Dessa fibrer har extremt hög styrka och slitagebeständighet och är mycket lätta. De har låg töjning (3-5%), vilket gör dem populära för många marina applikationer, men är känsliga för värme och kan krypa under långvarig statisk belastning. De flesta dyrare kappseglingstamparna är tillverkade med kärna av dessa fibrer – i synnerhet fallinor som absolut inte bör töja sig när det verkligen gäller (eftersom dina segel då sjunker något vilket påverkar fart och höjdtagning negativt).

LCP (Vectran)

Vectran är liknande Dyneema men drabbas inte av krypning. Det har dålig UV-beständighet och måste skyddas av ett hölje. Tampar med Vectran är ofta väldigt dyra.

PBO (Zylon)

PBO har minst töjning av alla fibrer och har mycket hög dragkraft och ingen krypning. Det är dock känsligt för kemikalier och UV-ljus och måste skyddas av ett hölje. Även dessa tillhör de dyrare fibrerna.

Aramid (Kevlar, Technora)

Dessa fibrer är mycket starka och har låg töjning samt god värmebeständighet. De är dock känsliga för skador vid skarpa vinklar och har i viss mån ersatts av Dyneema i repkärnor.

Välja rätt fiber för dina behov

När du ska välja rätt tamp för dina behov är det alltså viktigt att ta hänsyn till alla faktorerna vi diskuterat ovan – inklusive användningsområde, material, tekniska egenskaper och budget. Här följer några aspekter att överväga.

  • Användningsområde: Beroende på hur du planerar att använda repet, kan vissa material vara mer lämpliga än andra. Till exempel är polyamid (Nylon) bra för förtöjningslinor på grund av dess höga töjning, medan Dyneema och Vectran är mer lämpliga för stående rigg och högpresterande linor tack vare deras låga töjning och höga hållfasthet.
  • Tekniska egenskaper: De tekniska egenskaperna som du vill åt är en viktig del av valet av tamp – och de fibrer den är tillverkad av. Egenskaper som brottstyrka, säker arbetsbelastning, töjning och krypning gör att tampar beter sig ganska olika beroende på materialval. Detta kan hjälpa dig att bestämma vilken typ av fiber som passar bäst för ditt användningsområde.
  • Budget: Priset på tampar varierar extremt mycket beroende på material och kvalitet. Vi tror att det är vettigt att välja tampar med rätt nivå av prestanda för jobbet – billigare för plånboken och du får det du behöver. Därför kan du välja en billigare tamp till att hänga upp flaggan med, eller till din skotlina (där till exempel töjning inte är ett problem eftersom man ändå skotar hela tiden), medan du bör välja en dyrare tamp till fallinorna. Investera i högkvalitativa material om du är kappseglare och behöver prestanda och hållbarhet och vill få ut det allra yttersta – men i andra fall kan du alltså kompromissa med vissa egenskaper för att spara pengar.
  • Livslängd: Vissa material har kortare livslängd på grund av faktorer som UV-exponering och slitage. Ofta är de mer avancerade materialen mer utsatta för UV-slitage än andra vilket gör att en tamp av polyester (som håller länge) ofta är ett bra val.

Sugen på nya förtöjningslinor?

Låt oss rekommendera tamparna från NOCK – med bra hållbarhet, hög töjning för ryckdämpning och otroligt fin hantverkskvalitet.

Mer från Moory Magazine

Alla artiklar