Varukorg

PÅSKKAMPANJ – REA på gummibåtar & elmotorer

Snabb frakt från 49:- Superenkel prisgaranti Beställ innan 12:30 för utleverans samma dag

Vindhastighet och vindstyrka – så mäts det 

Vindhastighet – eller vindstyrka – är ett mått på hastigheten av olika vindar. Här går vi igenom vilka skalor som används och hur du kan räkna ut vindens styrka.

Vindhastighet är ett mått på hastigheten av svaga till starka vindar. Vindstyrka är i sig ett historiskt begrepp som användes på den tid då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkning på hav eller land och betraktas idag som en synonym till vindhastighet. Däremot föredrar meteorologer att använda sig av just begreppet vindhastighet.

Vill du handla istället för att läsa?

Kom du hit i jakt på produkter? Vi säljer förstås mängder av vindinstrument och vindmätare!

Köp vindinstrument och vindmätare

Vindens hastighet är aldrig konstant. Det förekommer ständigt plötsliga ökningar och minskningar (en tillfällig ökning kallas för vindby). Därför uppges vanligen vindens medelhastighet, vilket är det samma som vindhastighetens medelvärde. 

Vindhastigheten mäts ofta som medelvind. Med det menas vindhastighetens medelvärde. 

Olika skalor för vindhastighet 

För att mäta vindhastigheten och vindstyrka använder man idag vanligtvis skalan meter per sekund (m/s), kilometer per timme (km/h) eller knop (kn). En knop är ungefär en halv meter i sekunder (1 kn = 0,51444 m/s). För att omvandla beräkningen av vindstyrka från km/h till m/s divideras siffran med 3,6. Även miles per hour (mph) används i vissa sammanhang, men sällan av meteorologer idag. 

Det finns ett flertal skalor för vindhastighet, bland annat:

  • Fredrik Henrik af Chapmans vindskala från 1779. Denna är baserad på fullriggares segelföring i olika vindar. 
  • Beauforts skala från 1806. Denna bygger på samma grundprincip om segelföring som Chapmans och förekommer i vissa fall även idag. Däremot ersätts den allt oftare av SI-enheten m/s. Beauforts ursprungliga skala gick från ett till tolv. 1946 utökades den med nivåerna 13-17. Detta för att kunna ge mått på vindstyrka vid svårare orkaner. 

Vad kallas olika vindstyrkor?

Olika grader av vindhastighet och vindstyrka har olika namn. Benämningarna kan ha olika innebörd i olika sammanhang och skalornas grader kan kopplas till olika benämningar vid aktuell vindstyrka. Språkbruket varierar också beroende på om vinden mäts till havs eller på land. 

Vindens styrka kan uppfattas olika beroende på sammanhang. Det som upplevs som hård vind för ett litet fartyg kan vara frisk vind för ett större fartyg. Man bör däremot skilja sådana subjektiva bedömningar från benämningar som används för att beteckna specifika vindstyrkor. Detta för att exempelvis kunna skilja på olika vindstyrkor vid storm. När stormen Malik svepte in över Storbritannien och Danmark mätte man exempelvis en vindstyrka på 38,9 meter per sekund. 

Benämning på land BeaufortKnopm/skm/hBenämning till sjöss
Lugnt 0<10 – 0,2<1Stilje
Svag vind11 – 30,3 – 1,51 – 5Bris
Svag vind24 – 61,6 – 3,36 – 11Bris
Måttlig vind 37 – 103,4 – 5,412 – 19Bris
Måttlig vind411 – 155,5 – 7,920 – 28Bris
Frisk vind516 – 218,0 – 10,729 – 38Bris
Frisk vind 622 – 2710,8 – 13,839 – 49Bris
Hård vind728 – 3313,9 – 17,150 – 61Kuling 
Hård vind834 – 4017,2 – 20,762 – 74Kuling 
Hård vind941 – 4720,8 – 24,475 – 88Kuling
Storm1048 – 5524,5 – 28,489 – 102Storm
Storm1156 – 6328,5 – 32,6103 – 117Storm
Orkan 1264 –32,7 –118 –Orkan

Vid vilken vindstyrka är det lämpligt/inte lämpligt att ge sig ut till havs?

Vid vilken punkt vindstyrkan ses som farlig eller när det är ett risktagande att ge sig ut till havs beror helt på typ av fartyg. För en mindre båt kan frisk vind ses som hård vind och vise versa. Vind med liten styrka kan såklart också vara att föredra i vissa sammanhang. Att åka med en julle eller dinge när det är bleke är väldigt härlig, medan segelbåtar kräver viss vind för att kunna ta sig fram. Vid vind i trängre passager kan krabb sjö uppstå vilket leder till problem för mindre båtar, medan större båtar knappt märker av dessa vågor. Viktigt är att utgå från rekommendationer och inte ta sig an vindbyar som är för kraftiga för ditt fartyg. 

När vinden vänder

Ser det ut som att vädret kan komma att bli ostadigt är det alltid bäst att stanna hemma och vänta in bättre väder. Du bör heller aldrig ge dig ut på vattnet om det finns risk för dimma. Detta eftersom begränsad sikt kan leda till att du går på grund eller krockar med en annan båt. Kom också ihåg att ha med dig sjökort över det vatten du befinner dig på. Sjökortet kan vara till stor hjälp vid dimma eller hårt väder. 

Vissa båtar kan ta sig fram på vatten med höga vågor medan mindre roddbåtar eller segelbåtar inte klarar mycket mer än lätt bris. Fundera över vilka typer av vågor din båt klarar av. Kom också ihåg att det kan uppstå fler faror på vattnet när det är vind och vågor. Bland annat är bränning svårare att upptäcka när vågorna bryts av vinden.  

Vid lätt bris täcks vattnet av utpräglade mindre vågor som inte bryts. Lätt bris är en äldre benämning för första steget av bris till havs. Vid god bris, vilket är det andra steget av bris, börjar vågkammarna skumma. Vid styv bris (det näst sista steget av bris) är vågorna mer utpräglade och låga och vattnet är täckt av skumkammar. God bris och styv bris brukar vara den vindstyrka som föredras av seglare. Vid hård bris börjar höga vågor bildas vilket kan vara mycket utmanande för mindre båtar, men är inte att föredra i de flesta sammanhang. Vid första steget av kuling tronar sjön upp sig och bryter, skummet ordnar upp sig i strimmor i vindens riktning. Hård kuling är nästa steg. Här är vågbergens längd och höjd betydande och skummet lägger sig i tätare strimmor. Efter detta steg räknas vinden som storm. 

Vid vilken vindstyrka ställs färjor in? 

Skulle väderförhållandena visa sig vara hårda innan en färja ska avgå, kan kaptenen besluta att fartyget stannar i hamn. Avgången kan då senareläggas när ovädret dragit förbi. Men i vissa fall ställs färjan in helt och hållet. 

Om fartyget ska ställas in eller inte beror ofta på varifrån den avgår. Färjan kan framföras även i kraftig storm om vind- och vågriktning är gynnsam. Alla fartyg har också individuella vindbegränsingar för manövrering i hamn. Olika simulationstester har gett oss bra kunskap om respektive fartygs aerodynamik, rodereffekt, bogpropellerns prestanda, bland andra faktorer. 

Hur mäter man vindstyrka och vindhastighet? 

Idag finns möjligheten att mäta vindstyrka i realtid. I stort sett alla vindobservationer idag utförs vid automatstationer. Dessa började först installeras 1996 och det finns idag 140 stycken i drift i Sverige. Numera sker manuell rapportering för att räkna ut vindstyrkan enbart vid några få stationer. Då med hjälp av vindmätare och eventuell manuell korrigering av den rapporterade vinden. 

Ultraljudsinstrument 

En av de mer moderna typerna av vindmätare fungerar enligt en princip som bygger på att mäta den hastighet som ultraljud har genom luften. Instrumentet består av en basenhet, på vilken det högst upp sitter monterat fyra armar. Dessa armar är placerade så att de parvis är riktade mot varandra. I slutet av varje båge sitter en kombinerad ultraljudssändare samt mottagare. 

Vad instrumentet gör är att mäta ljudets hastighet i luften, vilken är beroende av vindhastighet och luftens temperatur. I de fall då vinden har samma riktning som ljudvågen, kommer ljudvågen förflyttas sig fortare. Om vinden däremot går i motsatt riktning jämfört med ljudvågen så kommer detta leda till att ljudets hastighet minskar. 

Ljudets hastighet varierar också beroende på luftens temperatur. Därför mäts hastigheten både med vindriktningen och mot den. I detta fall kan effekten av luftens temperatur reduceras och vindhastigheten kan beräknas. 

Ultraljudsinstrumentet saknar rörliga delar, vilket är en betydande fördel. I fjällområden är det exempelvis problematiskt att mäta vindhastighet då rörliga delar lätt fryser fast som följd av isbildning på instrumenten vid låga temperaturer. Något som inte inträffar för detta instrument. 

Skålkorsanemometrar 

Detta mätverktyg för vindstyrka används aktivt även idag. Den består av skålar monterade i ändarna på ett kors som roterar i vinden. Ju högre vindens hastighet är, desto högre är rotationen hos skålkorset. 

Det var Dr J. T. R. Robinson som uppfann skålkorsanemometern för vindmätning 1846. I Sverige togs den i bruk 1909. Denna var då konstruerad av Finemans men ersattes 1923 av en efterföljare konstruerad av Johan Wilhelm Sandström. Dagens konstruktion bygger på samma princip. Däremot har datainsamlingen såklart moderniserats en hel del. 

Skålkorsanemometrar används ofta för att mäta vindstyrka även idag

Propelleranemometrar

Automatstationer i den öppna handeln är ibland utrustad med detta mätinstrument. Instrumentet är mer ovanligt förekommande, men vi ser dem ibland på exempelvis havsbojar eller en moring

Utöver detta är grundprincipen densamma som för en skålkorsanemometer. Ju mer det blåser desto snabbare roterar propellern.  

Äldre vindmätare 

Kreügers vindmätare från 1851, var den första instrumentella vindmätaren i Sverige. Denna bestod av lod och hävarmar vilka rörde sig där vinden pressade mot en skärm. 

1879 ersattes denna av nykomlingen Hagmanns vattenfyllda u-rör. Rörets ena sida vändes mot vinden som då pressade upp vattnet i rörets andra sida där avläsning kunde ske. Dock bidrog denna övergång inte till några vidare förbättringar och den avskaffades efter några decennier. 

Härefter kom en vidareutveckling av Hagemanns instrument 1908, Rungs anemometer. Denna var uppbyggd av ett rör kopplat till en tryckmätare i vilken vinden skapade ett undertryck som kunde avläsas för att på så sätt få ett mått på vindstyrka.

Mer från Moory Magazine

Alla artiklar