Kunskapen om att kunna ta sig fram på havet med hjälp av vindens kraft har varit känd sedan antika Egyptens dagar. Sedan dess har mycket hänt på segelfronten. Idag finns segelbåtar i alla tänkbara storlekar och för de flesta ändamål. Således finns det också en mängd olika typer av segel.
Här tänkte vi redogöra för några av de vanligaste typerna av segel, hur de fungerar, vilka tillbehör man behöver samt i vilka sammanhang de vanligtvis används.
Lista på olika segeltyper
Råsegel och snedsegel
När det kommer till segel så brukar de delas upp i två olika kategorier – råsegel och snedsegel. Råsegel är fyrkantiga segel och är det klassiska seglet som använts historiskt sedan mycket lång tid tillbaka (till exempel på vikingaskepp). Snedsegel är, trots den berömda förolämpningen “snedseglare”, den idag helt dominerande segeltypen hos moderna fartyg. Inom gruppen snedsegel finns en lång rad segeltyper som till exempel bermudasegel, gaffelsegel, guntersegel och sprisegel, m.fl. Att vara en snedseglare borde därför vara en komplimang eller åtminstone ett värdefritt konstaterande – eftersom alla som seglar på en modern segelbåt idag ägnar sig åt att snedsegla.
I gruppen snedsegel ingår också stagsegel, även om dessa till sin form kan påminna om råsegel. Gemensamt för snedsegel är att de är assymetriska och har ett för- och akterlik (segelkant).
Storsegel
Storseglet är det huvudsakliga seglet för i stort sett alla segelfartyg. Det sitter på stormasten och fästs vanligtvis i bommen (om båten nu har en sådan). Hos de flesta segelbåtar utgörs storseglet vanligen av ett s.k. bermudasegel. Denna segeltyp är det klassiska trekantiga seglet som de flesta förknippar med ett segel.
Utvecklingen av nya båttyper har dock gjort att storseglet inte längre alltid utgör det största seglet ombord. I många fall har till exempel genua-fockar en större segelyta än båtens storsegel.
Försegel och stagsegel
Näst efter storsegel är för- och stagsegel de vanligaste seglen på moderna segelbåtar. Liksom för storsegel är variationen enorm. Försegel är alla segel som sitter för om masten. Stagsegel är segel som sitter i ett stag (dvs. den vajer som stöttar upp masten). Stag kan finnas både för- och akterut, men det vanligaste är att de sitter föröver.
Traditionellt sett har förseglet haft till syfte att få fartyget att falla (gira mot vinden). I och med att båtbyggandet utvecklats har också speciella försegel tagits fram – alla med sina specifika ändamål.
Fock
Fock är idag det vanligast förekommande förseglet på fritidsbåtar och kappseglingsbåtar. Focken är ett stagsegel som sitter i fockstaget eller förstaget. Focken kan antingen vara fäst vid mastens topp (masthead) eller längre ner på masten (partialrigg). Med fockens hjälp kan segla i högre hastigheter på läns än om man bara hade förlitat sig på storseglet. En populär typ av överlappande fock (där focken slutar bakom storseglet) är genua.
Undanvindssegel – spinnaker och gennaker
För att komma upp i höga hastigheter till sjöss när man seglar i undanvind (läns och i viss mån slör) kan man använda ett s.k. undanvindssegel. De vanligaste typerna är spinnaker och gennaker. Spinnaker är ett storbukigt ballongsegel som kontrolleras via mastens fall, samt två skot. Gennakern är ett annat typ av undanvindssegel som kombinerar genuans och spinnakerns egenskaper.
De viktigaste tamparna
Alla segel behöver någon typ av tampar, linor, skot eller fall för att fungera. Du behöver tamp för att hissa segel, och du behöver tamp för att skota och trimma segel. Alla dessa tampar har spännande och exotiska namn beroende på vilken uppgift de har. De enklaste att komma ihåg är såklart skotlinor – eftersom de används till att skota seglen – framför allt försegel som fock och genua. Men om du skall skota en spinnaker heter de plötsligt skot när de är i lä, och gaj när de är i lovart. Skall du trimma ett storsegel finns det flera tampar – förutom storskotet. Ett uthal håller ut seglet längs med bommen. En kicktalja används till att trimma ner bommen på undanvindar. En cunningham (som heter så för att den uppfanns av någon med det namnet) flyttar fram buken i storen och sträcker mastliket osv.
Segel på en stora segelfartyg
Bland nöjesseglare och kappseglare är de ovan nämnda seglen de vanligast förekommande. När det kommer till barkar, briggar och andra fullriggare så är antalet segel oftast betydligt fler.
För dessa typer av fartyg används en kombination av sned- och råsegel och givetvis har varje segelgrupp sitt specifika namn (något som oftast orsakar huvudbry när man ska lösa korsord).
Här är en snabb överblick över ett stort skepps olika segel man kan sätta på en fyrmastad bark:
- Försegel: Jagare, klyvare (ytter- och innerklyvare)
De understa seglen på masterna (fockmast, stormast, kryssmast och mesanmast) från för till akter är: fock, storsegel, begin och undermesan. Därefter följer:
- Märssegel: undermärssegel och övermärssegel för fockmast, stormast och kryssmast
- Bramsegel: underbramsegel och överbramsegel för fockmast, stormast och kryssmast
- Röjel: Förröjel (fockmasten), storröjel (stormasten), kryssröjel (kryssmasten). Röjel går också under namnen bovenbramsegel eller överbramsegel.
- Mesansegel: under- och övermesan samt toppmesan.
Utöver dessa tillkommer en mängd stagsegel som till exempel förstängstagssegel och mesanbramstagsegel (även kallat apa).
Segelduk: material och egenskaper
Förr i tiden bestod i stort sett alla segel av antingen hampa eller bomull. Idag tillverkas segel av en mängd olika material, alla med sina specifika egenskaper och användningsområden. Vilket typ av segel du behöver beror på om du är kapp-, cruising-, eller långfärdsseglare.
Idag är de flesta segel tillverkade av polyester (Dacron), laminat och nylon. Dessa är starka och lätthanterliga material som, till skillnad från t.ex. kevlar, är relativt billiga. Kappseglare å andra sidan behöver ett mer slitstarkt och högpresterande segel. För dessa ändamål lämpar sig material som kolfiber och kevlar bättre.
Skötsel av segel
Segel må vara slitstarka men de klarar inte vilken behandling som helst. Vill du att dina segel ska hålla över tid måste du sköta dem rätt. När seglen är satta så bör du undvika fladder. Fladder kan orsaka revor som ofta är dyra att reparera. Vid beslagna segel bör du använd kapell så ofta du kan.
När du ska förvara dina segel under vintern är det viktigt att de är torra, samt att det inte finns salt kvar. Se därför till att spola av allt salt och låt seglen torka innan du rullar ihop dem. Se även till att de är skyddade från UV-ljus. För att skydda dina segel mot mögel och grönalger kan du använda dig av segel och kapellrengöring.
